Energiåtervinning av avfall

Frågor och svar om energiåtervinning av avfall

Här har vi sammanställt en rad frågor om energiåtervinning av avfall. Informationen är hämtad från Svensk Fjärrvärme.

  1. Vad menas med att energiåtervinna avfall?
    Det finns två sätt att återvinna avfall. Det ena är att återvinna materialet, det andra att återvinna energin. Att återvinna energin innebär att man i ett kraftvärmeverk förbränner det avfall som inte gått till materialåtervinning, och tar vara på energin ur det. På så sätt kan vi få ut el och fjärrvärme ur något som annars bara skulle gå till spillo.
  2. Varför energiåtervinner man avfall?
    Det avfall som av olika anledningar inte går att återanvända eller materialåtervinna, måste vi hantera på något sätt. Förr la man allt på soptippar. Klokt nog förbjöds deponering av återvinningsbart och brännbart avfall i Sverige år 2002. Tack vare att vi hela tiden blivit bättre på att återvinna material och genom vår energiåtervinning, deponeras bara en procent av allt avfall i Sverige idag. Med vårt nya effektiva kraftvärmeverk får vi ut både el och fjärrvärme från det avfall vi förbränner.
  3. Vad är problemet med deponi?
    Deponier, det vill säga soptippar, är ett stort miljöproblem eftersom de läcker koldioxid och metangas. Dessutom kan gifter som tungmetaller, rester från mediciner mm läcka ut i mark och grundvatten. Deponering ska alltid vara sistahandsvalet när det gäller avfallshantering, något som EU:s medlemsländer har enats om.
  4. Hur mycket av det som slängs går till energiåtervinning?
    Ungefär hälften av allt avfall i Sverige materialåtervinns och den andra hälften energiåtervinns.
  5. Vad för slags avfall är det som energiåtervinns?
    Det avfall som används som bränsle i kraftvärmeverken är till exempel sådant som människor slängt i sina hushållssopor, alltså det som de inte har sorterat. Det är även avfall från byggen och olika industrier. Sedan finns det material som inte går att återvinna även om det slängts i återvinningsstationerna. Det kan gälla olika plaster men det kan också vara papper och kartong som redan återvunnits så många gånger att fibrerna i materialet inte går att använda längre.Man kan återvinna exempelvis papper och plast max 5-7 gånger (Källa Återvinningsindustrierna). Sedan återstår att energiåtervinna. Det finns även ämnen som man inte vill ha kvar i kretsloppet, som mediciner eller andra giftiga ämnen, som oskadliggörs vid förbränning. Det sker i särskilda anläggningar byggda för det.
  6. Hur är det med utsläppen från avfallseldade kraftvärmeverk?
    De svenska avfallseldade kraftvärmeverken, där el och värme produceras samtidigt, hör till de mest effektiva i världen. Detta främst tack vare våra fjärrvärmesystem där restvärme från elproduktionen används för uppvärmning av bostäder och lokaler. Svenska anläggningar har också avancerade reningssystem. För att hålla utsläppen väl inom regelverkens strikta ramar handlar det till exempel om temperaturstyrning, reduktion av kväveoxider, effektiva filter, vattenrening och strikta kontrollprogram. Naturvårdsverket sätter upp riktlinjer för detta och länsstyrelserna kontrollerar att vi följer reglerna.
  7. Skulle man lika gärna kunna energiåtervinna allt avfall istället för att återvinna materialet?
    Nej, det vore ett stort resursslöseri. När man återanvänder eller återvinner material så betyder ju det att man inte behöver ta nya material i anspråk vid nyproduktion och man sparar även energi jämfört med hur mycket som annars skulle ha använts för att producera det nya materialet. Så, det är viktigt att återanvända och materialåtervinna allt som går.
  8. Vad händer om soporna tar slut?
    Då använder vi något annat bränsle. I det nya kraftvärmeverket har vi möjlighet att snabbt ställa om och elda med annat än sopor. Att allt vårt avfall skulle återvinnas eller återanvändas ligger dock inte inom överskådlig framtid. Troligtvis kommer det alltid att finnas en liten rest som måste förbrännas. Då är det bra att vi kan ta vara på energin ur det.
  9. Vad händer med det som blir kvar efter förbränningen?
    Som alltid när man förbränner något bildas aska. Vid förbränning av avfall får man två typer av aska över. Det ena kallas bottenaska eller slaggrus och kan användas som fyllnadsmaterial vid exempelvis vägbyggen eller för marktäckning av deponier. Den andra kallas flygaska och innehåller framför allt stoft och andra rester som fångas upp genom olika filter. Tungmetaller och annat som annars skulle ha spridits till naturen vid deponering samlas i flygaskan. Genom energiåtervinning samlas alla tungmetaller och farliga ämnen som finns i avfallet i mer koncentrerad form som innebär mindre volymer. Askan kan sedan förvaras på säkert ställe och under tillsyn.
Jag vill veta mer - Fjärrvärme

Jag vill veta mer om fjärrvärme!

Kraftvärmeverket Transtorp » Energiåtervinning av avfall